STYRD BORRNING
OFTA ÄR DET ENKLARE OCH BILLIGARE ATT ANVÄNDA STYRD BORRNING ISTÄLLET FÖR ATT GRÄVA. DESSUTOM ORSAKAR MAN MINDRE STÖRNINGAR I OMGIVNINGEN UNDER ARBETET.
Ibland är styrd borrning det enda praktiskt genomförbara alternativet.
I det skakiga filmklippet här intill visas ett tydligt exempel på just detta, ett projekt där andra lösningar i princip inte var möjliga. Att gräva för att lägga en ledning under järnvägen där Pågatågen trafikerar frekvent hade inneburit alltför stora ingrepp i infrastrukturen.
I det här fallet var dessutom utrymmet vid sidan av banvallen mycket begränsat, vilket gjorde det svårt att använda en traditionell borrigg för styrd borrning. Trots dessa förutsättningar kunde borrningen genom banvallen genomföras på bara några timmar helt utan påverkan på järnvägsinfrastrukturen.
En stor fördel med denna typ av utrustning är att man kan gräva ner aggregatet till önskad borrnivå och borra därifrån, till skillnad från de flesta andra maskiner som måste börja från markytan.
Styrd borrning bygger på en speciellt utformad borrkrona, som den på bilden.
Själva styrningen sker genom att man pressar borrkronan genom marken utan att rotera den. Eftersom ena sidan av kronan är sned, tvingas borren att svänga – riktningen bestäms av lutningen på den sneda ytan. När man istället roterar borrkronan jämnas riktningen ut, och borren fortsätter rakt fram.
För att veta exakt var borrkronan befinner sig och hur den är riktad, finns en sändare inbyggd i kronan. Den skickar kontinuerligt signaler till en mottagare som placeras ovanför markytan, i linje med borrhålet. Denna mottagare vidarebefordrar informationen till en skärm på borrmaskinen.
Där ser operatören i realtid hur borren rör sig och får instruktioner om när han ska starta eller stoppa rotationen för att följa rätt bana.Här ser vi ett instrument som placeras på markytan för att ta emot signalerna från sändaren i borrkronan.
En vanlig fråga är hur nära borrhuvudet mottagaren måste placeras – särskilt när man borrar under en banvall, väg eller annan infrastruktur. Räckvidden ligger normalt på cirka 15 meter, vilket i de flesta fall är fullt tillräckligt.
Skulle det ändå behövas, kan man – vid tillfällig trafikavstängning – snabbt placera instrumentet ovanför borrhuvudet. Detta är genomförbart eftersom själva borrmomentet är relativt kortvarigt och kan utföras på mycket begränsad tid.
När man har nått fram till andra sidan av borrade sträckan demonteras borrhuvudet och ersätts med en rymmare.
Rymmaren monteras på borrsträngen och fungerar som ett verktyg för att utvidga borrhålet. Samtidigt fäster man det material som ska dras igenom, till exempel en rörledning eller kabel i rymmaren och därefter dras allt tillbaka genom det nyborrade hålet mot maskinen.
Metoden lämpar sig också mycket väl för att "relina" befintliga rörledningar – en teknik som ofta används vid förnyelse av äldre infrastruktur under mark.
Vid relining matas borrsträngen genom det gamla röret till den plats där en ny rörsträcka ska installeras. Där monteras och en rymmare och bakom denna fästs ett nytt rör, som kan vara av samma eller till och med större dimension än det ursprungliga förutsatt att marken runt röret går att flytta i tillräcklig mån.
Denna metod kallas rörspräckning eller rörsprängning, eftersom rymmaren samtidigt krossar det befintliga röret medan det nya röret dras in i den gamla banan.
Tekniken används inte bara för vatten- och avloppsledningar, utan är också mycket effektiv vid förläggning eller förnyelse av elkanalisationer, fiberkanaler och andra typer av infrastruktur under mark. Genom att utnyttja det befintliga rörets sträckning minimeras behovet av grävarbete, vilket sparar tid, kostnader och påverkan på omgivningen.
Filmen visar hur borrsträngen dras tillbaka mot maskinen, med det rör som skulle installeras fäst bakom rymmaren.
Som framgår av klippet kan denna maskin även starta direkt från markytan om det skulle vara mer lämpligt för projektet. Tack vare att maskinen är monterad i en grävmaskin, får man en betydligt högre flexibilitet vad gäller val av startvinkel och position, en klar fördel jämfört med mer traditionella riggar.
Filmen avslöjar också en annan, lite oväntad, sannin, det faktiskt blåser en del i Sverige. Dessvärre var kameran inte utrustad med vindskydd – något vi får stå ut med.
Denna bild visar ytterligare en fördel med styrd borrning.
Att korsa befintliga ledningar med grävmaskin är ofta både tidskrävande och riskfyllt. Det kräver stor försiktighet för att undvika skador på redan dragna ledningar, något som är svårt att garantera, särskilt vid dålig dokumentation eller begränsad sikt.
Med styrd borrning kan man däremot passera under befintlig infrastruktur med hög precision utan att behöva frilägga eller riskera att skada andra ledningar. Det gör metoden både säkrare och mer kostnadseffektiv i komplexa miljöer.
